paradis, vänner

Kattdans

Oerhörd frenesi. Än en gång får jag hjälp med att komma ihåg ett av skälen till att katt är ett passerat kapitel. Med jamande runt benen fick jag tillfälle att utföra den gamla klassiska kattdansen. När strykningen kommer tas ett steg åt sidan så att intet katt kommer att komma emot benet. Vid vänd katt blir det ett steg åt andra riktningen och undvikande stryk i sista stund. Tajming är ytterst viktigt. För tidig rörelse och katten hinner parera. För sen och man är hårig.

Katt är bara ett av störningsmomenten. Jag tycker att vi har det rörigt värre men det här är ju bortom all fattning. Kontroll är omöjlig. Vi försöker få kontroll och har väl till viss del lyckats, det känns inom räckhåll men inte riktigt ambitionsenligt. Men jag kan känna igen mig i effekten kaos kan ge – en känsla av att inte kunna eller vilja ta tag i det viktiga därför att det är alldeles för mycket praktiskt att hantera.

Fåglar men inga kaniner för närvarande väl? Husbygget räcker och blir över. Galet vad mycket man kan åstadkomma med lite driv. Jag önskar jag hade något av det. Nu kommer väl rörkopplingarna att ligga i månader innan det blir vatten i handfatet. Måste bygga trall också. Att det ska vara så enkelt!

Standard
ledigt, paradis

Sans wi-fi

Vacker äng är P-plats utanför auktionshallen. Livet gör just nu studiebesök i andras verklighet. Familjen verkar trivas. Det borde förnöja mig.

Rastlös men utan drivkraft att skapa något. Efter så lång tid, vad fattas min självinsikt? Varför känner jag ännu inte vad som får mig att glöda?

Kram från min själafrändiga fröken fräken värmer i sommarsolens gassande kyla.
Ängens blommor lyser i dagsljusets mörker.

Standard
paradis

ännu en dag i paradiset

Alltid lika uppfriskande att vakna i skarpt morgonljus till den högintressanta informationen från minsting om att hon är törstig. Jaha, men gå till badrummet, fyll muggen och drick då kan man tänka när klockan är fem. I verkligheten masar man sig upp och servar och ser till att hålla på såpass länge att man vaknar till ordentligt.

Somnade dock om och fick faktiskt lite mer kvalitetssömn. Men att sova till nio är väl ingen höjdare någon dag egenligen, om man vill få något överhuvudtaget gjort?

När man sedan, frukosten står redo att inmundigas, ser grannar flänga runt med räfsor i händerna anar man att nio verkligen inte var bra att sova till just i dag. Och visst har det varit en tung vecka med arbetsstress och sjuktjej men ändå, att glömma städdagen är obra vilken dag som helst.

Lovar på vägen ut genom dörren stortjej att fixa cykelt när städningen är över.

Två timmars terapijobb i sandlådan följer. Men det blev också riktigt fint. Och efter hamburgaren i stora parken ska jag väl ändå kunna komma ut och springa strömmingsloppssträckningen? Lilltjej är med på hamburgaren, cyklar.

Börjar byta om för löptur och stortjej skulle behövt den där burgaren hon också för nu bryter det vanliga helvetet löst. Ingen av oss tar någon skit och cykeln blir naturligtvis inte lagad. Ibland undrar man men det finns en naturlig förklaring och som tur är har kärestan tålamod nog att vara nära och serva. Blodsockret är upp igen när jag gjort min mil, näst sista före tävlingen, och det blir till och med en ursäkt. Det är synd att inte Ebbes Metod funkar. Måste hitta på något annat, tror jag faktiskt.

Cykeln behövde pumpas. Ridå!

Energin är dränerad men jag orkar faktiskt röja lite mer i trädgården innan kvällningen. Får faktiskt ett intressant avbrott i form av forn kollega som undrar över grannes plankbygge. Första gången det blir flasklön för lantmätartjänst.

Hade jag inte dränerats hade jag kanske orkat med lite eldragning i köket eller finish av fläktkåpa men nu blev det soffa och kel med lilla. Kanske en dålig ursäkt men nu var det rätt lätt att dra den växeln. Må där vara en ostörd stund för att jag ska kunna ta itu med minsta projekt. Eller lång stund faktiskt. Och fastän kärestan i princip alltid lagar mat använder jag argumentet, åtminstone för mig själv, att jag inte kan ge mig i kast om jag inte vet säkert att det där med maten, det löser sig, även om jag jobbar på köket, eller vad det nu månde vara.

Helt slut efter kånka minst upp i säng. Orkar inte riktigt kolla dansk film som är som en kniv bröstet.

Standard