barn, ensam, kärlek

Doftminnen

En doft bar mig över minnenas bro till den tiden då jag var omsluten av farmors kärlek och allomfattande omvårdnad. Då jag med gränslös förväntan gick och lade mig, kvällen före julafton. Lukterna och färgerna hade impregnerat mig och huset. Eller först huset, sedan kom jag resande och fick ta del. Inkluderas. Det var hon enastående på. Gränslös kärlek.

Tidigt på morgonen kom så farbror och faster. Helheten var uppnådd. Värme, ofattbarhet, spänning, magi. Det var jul i min barndom. Inte många fick vara med, det var min jul, bara min. Och den doftade som bara min jul gör.

Eller gjorde.

English: Majgu, island in the Slite archipelag...

Majgu, Slite skärgård (Photo credit: Wikipedia)

Standard
Uncategorized

Surf

Närkontakt med marken i de här tvåplans regionaltågen. Utmed Sörmlands sköna sjöar, vare sig de är spegelblankt kvällsstilla eller på väg att frysa till, blir det magiskt att glida fram i höjd med ytan. Bebyggelse runt sjöarna får det att se ut som att det här med järnväg är en tillfällig modernitet som gör intång. Men det är lugnt, när tågen slutat gå ligger vi kvar och är.
Fortsätter vara.
Perspektivet är solsystemets.
Tellus.
Hårt brukat.
Rusar fram och tillbaka.
Stilla.
Referenspunkt.
Ja, de fryser till nu, sjöarna. Träden ostyrigt oefterhållna. Succesionsskogsbruk är det okultiverade.
Som utanför fönstret. I utsiktslinjen. Nu är det en tid ointressant att vårda och det ger omedelbart genklang. Toppar i höjden, brösttoner. Inte alls ovidkommande.
We are one.

Standard
Uncategorized

Malmsten och beröringspunkterna

I mars demonstrerade barnmorskorna. Smärtan är outhärdlig redan, ska den vara cynisk också? Mötet i dörren gläntade till gapet mot avgrunden. Må de orka, alla runt omkring.

Sakna att hälsa på busschauffören. Är det alltså inte bara jag som söker ögon? Vill bli sedd och bekräfta varandra? De stirrar så stint rakt fram och undviker. Inte vill vi väl egentligen att rädslan segra? Göra oss främmande. Varför vill jag ha vissa svåråtkomliga sociala samspel och har svårt för andra, mer lättåtkomliga?

Man lär sig alltid något av att läsa Bodil Malmstens försåtligt oskyldiga betraktelser.

Far förbi. Söders tunnlar. Gnesta. Mot barndomens cykeltur till Helgesta. I Katrineholm har det vänt. Där var jag äldre. Ackompanjerad av Paradis.

Standard