cykel

Nyfiken på: Nya vägar

Lender bikes in Stockholm

Lender bikes in Stockholm (Photo credit: Wikipedia)

Den här våren har jag väntat extra länge på att båtarna ska börja gå från min brygga igen.

För att slippa montera mitt nyinförskaffade handbromshantag på gammelcykeln har jag anslutit mig till City Bikes. Efter att ha provat ett par gånger mest för skojs skull var det i går dags för skarpt läge. Nu skulle jag behöva cykel för att ta mig mellan båt och kontor eftersom SL-kortet är slopat till förmån för reskassan.

På resan in följde jag nyfiket cykeltillgångsutvecklingen i realtidskartan på appen. Tja, först var båten försenad och det hade jag en annan app för att konstatera. Sista cykeln försvann från närmaste stället redan vid ombordstigandet på båten. Det var bara att hoppas. Förgäves. Lyckades visserligen fokusera på jobbet under resan men var tvungen att ägna Plan B en liten tanke och hade vid ilandstigandet sett ut näst närmaste cykelställ på väg mot jobbet. Där skulle finnas ett par cyklar och jag stressade allt en smula för att inte bli snuvad på alla.

Men det fanns cykel och den medhavda hjälmen åkte på. Det var inte särskilt varmt men blåsigt. Trots det, eller kanske tack vare motsatt vindriktning mot min färdriktning, var jag vid målet varm, pulsen uppe och låren mjölksyriga.

Tittar jag ut genom mitt kontorsfönster ser jag närmaste cykelstället och kan jämföra med City Bikes realtidskarta. När det var dags för hemfärd kollade jag att informationen i kartan stämde – japp, det fanns inga cyklar att låna. Nästa ställ på andra sidan parken. En cykel kvar. Pinna, pinna…

Tjoho, den var kvar. Förklaringen var uppenbar, kedjan hade hoppat av.

Oljig och skitig om fingrarna fick jag vänta drygt en kvart på båten, till en början varm i snålblåsten. Det borde verkligen finnas en väntkur där.

Verkar inte behöva ta till så rejäla marginaler. Fast det är klart, behöver jag gå hela vägen tar det en stund.

Standard